Advent betyder ankomst och under advent förbereder vi oss inför Jesusbarnets ankomst. Kyrkoåret börjar fjärde söndagen före jul (den första advent) och kyrkorna brukar vara vackert smyckade. Även om man inte brukar gå i kyrkan annars är det många som vill gå under någon av adventssöndagarna.

Adventsljusstaken, stjärnan i fönstret och adventskalendern är seder som ursprungligen kommer från Tyskland. Den elektriska ljusstakens fader är dock svensk. Adventsstjärnan symboliserar stjärnan som de vise männen följde till Betlehem.

Lucia firas den 13:e December. Idag firar vi Lucia som ljusfest i mörka December. Redan på 1600-talet var Lucia-natten speciell. Då ansåg man att Lucianatten var årets längsta natt och man trodde att djävulen och andra onda krafter härjade just denna natt. Eftersom denna natt var så lång fick djuren extra mat till kvällen och folket åt flera frukostar (3-7 enligt olika källor) frukostar. Sista tröskningen skulle göras på Luciadagen.

Sägnen om den heliga Lucia som levde på 300-talet i Syrakusa, Italien är välkänd. Flickan dog för sin kristna tros skull och 100 år efter sin död helgonförklarades hon.

Förr slutade skolorna den 13:e December. Den högre skolundervisningen kostade pengar och studenterna klädde ut sig till stjärngossar och tiggde pengar till studierna.

1927 korade Stockholms-tidning Stockholms Lucia och det var då Lucia så som vi firar idag började bli känt.

Enligt Kristen tro firas julen till minne av Jesus födelse. Våra hedniska förfäder firade Midvinterblot, man tror att denna fest ägde rum runt vintersolståndet. Man vet inte så mycket om dessa fester. En del finns nerskrivet på 1200-talet om Snorre Sturlasson men de är till största del hörsägen eftersom han själv levde på 1000-talet. En viktig ingrediens var ölet och det hette "att dricka jul". Man utbringade skålar för asagudarna.
Man vet inte var ordet jul kommer ifrån, några teorier om ordets betydelse är "vändning", "festernas fest", och "snöstormarnas tid".

I Medelhavsländerna firade man förr julen runt trettonhelgen, på 300-talet "lånade" man tidpunkt från romarna och började fira den 25 december.

En viktig julsed från 1700 talet är att sätta upp julkärven till fåglarna. Den som blev först med att sätta upp sin kärve skulle bli först klar med vårarbetet eller med att få in skörden.
Julbordet skulle stå dukat hela julen och ingen fick "ta julen med sig". Man bjöd alltså alla gäster på något ätbart, även tiggare och luffare. Man trodde även att de döda kom på besök och smakade på julmaten under julnatten. Seden att äta lutfisk och risgrynsgröt har sina rötter i de katolska fastereglerna. Här har vi inte haft risgröt länge för risgrynen fick importeras och de var dyra.

Julljusen gjorde julen extra högtidlig. Till vardags nöjde man sig med eldstaden men till julen stöptes ljus. Ljusen skulle hålla trolltyg och gastar borta från gården. Att tända extra ljus till julen är en tradition som levt sig kvar. 
Många av dagens jultraditioner är ganska nya.
Att ha en klädd gran inomhus förekom på 1700 talet rikare familjer men inte förrän i slutet av 1800 talet började det bli en mer allmän sed.
I Sverige var det tidigare julbocken som delade ut julklapparna. Forna tiders tomte var en liten vätte som hjälpte gårdens folk med allehanda bestyr. Det gällde att hålla sig vän med gårdstomten. På julen var det viktigt att sätta ut ett fat med gröt till honom. Glömde man det kunde han bli arg och lämna gården.
Många av dagens seder kommer från Tyskland.
Böänderna satt ofta upp julstänger, det var avbarkade granar med kvistarna i toppen kvar.
I det svenska bondesamhället var julen ett av de få tillfällen man fick äta färsk mat. Grisen var nyslaktad och brödet julbaket skulle ofta vara ända länge på vissa ställen ända fram till midsommar.
Att äta julskinka är en ganska ny sed, skinkan brukade man förr salta ner och spara till våren.
Dopp i  grytan och lutfisk är troligen gamla seder från våra breddgrader. Pepparkakor har vi haft sedan medeltiden och förr innehöll de faktiskt peppar. Glöggen kom hit på 1800-talet.
Julottan var helgens höjdpunkt, men man skulle akta sig för att komma för tidigt. Då kunde man hamn på de dödas julotta. Även i dag är det många som går i kyrkan på julottan även om man inte gör det så ofta annars. Förr var det tävling hem efter julottan, den som kom först hem skulle nämligen bli den som först fick sin skörd bärgad.
På annandagen började julgillena och de  fortsatte under mellandagarna och kanske ända fram till tjugondedag Knut.. Många av våra lekar fanns redan på 1700-talet, t ex blindbock.
Under 1900-telt har julfirande blivit mer likadant över hela landet.

 Förr var det vanligare att ge nyårsgåvor än julgåvor, det var först på 1700-talet som julklapparna började komma. Förr trodde man att sådant som hände under årets första dag skulle komma att upprepas under året och vissa händelser hade även speciella betydelser. Till de positiva sakerna kan jag nämna att om man åt ett äpple tidigt på morgonen skulle man bli morgonpigg och frisk!

Att gå årsgång är också en gammal företeelse (som jag inte skulle våga mig på!). På fastande mage och under total tystnad skulle man gå runt ett antal kyrkor, (1, 3 eller 7, antalet varierade i olika trakter) och blåsa i nyckelhålet. Man skulle då få förmågan att se övernaturliga ting och händelser på hemvägen. Huvaligen!

Att spå sin framtid genom att stöpa bly är också en företeelse med gamla anor.